I vinets värld

Vinprovningar är ett bra och dessutom roligt sätt att lära sig mer om vin. Steg för steg bekantar man sig med olika viner, kommer närmre deras karaktär och lär sig mer om deras ursprung.

Måste man ha en spårhunds näsa för att ägna sig åt vinprovning? Absolut inte! Måste man kunna tala franska? Nej då! Men det är bra att känna till några begrepp som brukar dyka upp när viner diskuteras vid en provning. Och ett par av begreppen är faktiskt franska.

Bouquet till exempel. Bouquet översätts ofta med ”doft”, men orden är inte riktigt synonyma. Doft motsvarar den första upplevelsen för näsan – aromer som bärighet, örtighet eller blommighet. När man snurrar på glaset och sniffar fler gånger har bouqueten frigjorts och ger en upplevelse av tillverkning, mognad och lagring samt hur vinet har utvecklats.

Ett annat franskt ord är terroir. Terroir beskriver ett vins ursprung och växtplats, det vill säga mikroklimatet, läget och odlingssättet. Hos vissa viner skapar detta en mycket tydlig stil som gör att det går att känna igen. Cablisviner har till exempel en mycket tydlig mineralton. Men ett vins terroir är ändå bara en del av helhets-upplevelsen och kanske mer en känsla för dess ursprung och historia än något annat. Det är mest fransmännen som talar om terroir, och då alltid i positiva ordalag.

Ett vins ålder brukar diskuteras vid vinprovningar. Ett vin är levande och åldras hela tiden. Det gäller även enklare viner och boxviner. Både färgen och doften avslöjar en hel del om åldern. Unga röda viner har ofta en blåröd kant, medan mogna röda viner drar mer åt tegelrött. Ett ungt vitt vin har ofta en ljusgrön ton, och med stigande ålder blir det alltmer gyllengult. Om vinet har en stor bouquet tyder det på att det är ett äldre vin.

Vissa, men inte alla, viner lagras på fat. Historiskt sett användes fat av olika träslag enbart som rena förvaringskärl, men snart upptäckte man att faten hade en positiv effekt på vinet. Skälet är att fatet släpper igenom små mängder syre. Syret utlöser flera kemiska processer i vinet, vilket bland annat betyder att färgen blir inten-sivare och tanninerna blir mjukare. De flesta fat är gjorda av ek, men det finns även fat av kastanj, körsbär och akacia. Genom att rosta fatens insidor eller välja ek av olika ursprung få man fram olika karaktär på vinet.

I vindruvornas skal och kärnor finns garvsyreämnen som kallas tanniner. Vid tillverkningen av röda viner får skal och kärnor ligga kvar i druvjuicen en längre tid än vad som är fallet vid tillverkning av vita viner. Därför är rödviner i allmänhet mer rika på tanniner än vita. Tjocka druvskal är mer tanninrika än tunna och om ett vin lagras på ekfat tillförs dessutom extra tanniner från träet. Tanninerna är viktiga för strukturen och balansen i vinet och mjuknar med tiden. Ett tanninrikt vin känns strävt i gommen och på tänderna.

När man talar om fylligheten hos ett vin menar man munkänslan. Man kan tänka sig en skala från tunt som vatten till tjockt som sirap och allt däremellan. Ju ”tjockare” munkänsla, eller ju tyngre vinet känns i munnen, desto större fyllighet. Vissa druvor ger större yllighet, medan andra är tunnare. Viner från Chablis och Beaujolais är exempel på det senare.

Av de fem grundsmakerna är det främst syra och sötma som brukar finnas i vin. Syran är central för vinupplevelsen och ett vin utan syra är platt och tråkigt. Rätt syra skapar balans och i princip all mat kräver ett vin med fruktsyra.

När det gäller sötma skiljer man mellan fruktighet och sötma. Ett fruktigt vin med toner av tropisk frukt kan upplevas som en aning sött, trots att andelen socker är mycket liten. Dessertviner är däremot mycket söta. Det finns flera metoder att framställa söta viner; det kan exempelvis handla om att druvorna skördas sent eller att man använt torkade druvor. 

Text: Karin Strand Illustration: Jonna Fransson
Taggar 

Vinprovning hemma

Det är inte alls krångligt att ordna en vinprovning hemma. Bjud hem några vänner och utforska ett par viner tillsammans. Med hjälp av Grapevines vinprovarguide är du väl förberedd!

DU BEHÖVER:

Underlaget

Vinets färg är en viktig del i vinprovningen. Duka därför med en vit duk eller vita bordstabletter. Vitt papper går såklart också bra.

Glasen

Duka med rena vinglas av samma typ, helst tulpan- eller päronformade. Om ni ska prova fyra viner bör varje person få fyra vinglas så att man kan gå tillbaka och jämföra. Räcker inte glasen till får varje deltagare ett glas som sköljs ur mellan varje vin. Skölj då med en skvätt av det vin som står i tur att provas, inte med vatten.

Mellantugget

Komplettera dukningen med ett vattenglas till varje deltagare. Vattnet neutraliserar munnen mellan provningarna. Eventuellt kan du komplettera med enkla smörgåskex eller en bit vitt bröd.

Spottkopp

Många väljer att spotta ut vinet vid en provning. Sätt därför fram varsin pappmugg eller liknande att ha som spottkopp. Undvik genomskinliga glas som spottkoppar.

Anteckningsmaterial

Lägg fram penna och papper vid varje plats så att deltagarna kan skriva ner sina upplevelser.

NU BÖRJAR PROVNINGEN!

Tema

Tema har du bestämt i förväg. Det kan exempelvis handla om viner gjorda av olika druvor, viner gjorda av samma druvor men från olika länder eller mousserande. Mousserande viner bör serveras vid cirka 5–10 grader, vitt vin vid 8–12 och röda viner vid 16–18 grader. I samband med att du har valt viner till provningen kan det vara bra att ha läst på lite om de olika vinerna, så att du kan dela med dig av din kunskap till deltagarna.

Titta

Färgen avslöjar mycket om ett vin, framför allt om åldern. Håll i glasets fot och vinkla det 45 grader mot det vita underlaget och kika noga på färgen. Unga röda viner har ofta en blåröd kant, medan mogna röda viner drar mer åt tegelrött. Ett ungt vitt vin har ofta en ljusgrön ton, och med stigande ålder blir det alltmer gyllengult.

Dofta

Doften ger en bred upplevelse av ett vin. Snurra vinet i glaset några varv innan du doftar på det. Håll glaset tätt intill näsan och sniffa runt. Upprepa det flera gånger. Försök definiera vad du känner för dofter. Skriv ner dem på papperet. I början kan just den här delen vara lite klurig, men övning ger färdighet.

Smaka

Ta en hyfsat stor klunk av vinet och låt det rulla runt i munnen. Öppna munnen en aning och dra in lite syre, då får du en större upplevelse än bara grundsmakerna som sötma och syra. När du har vinet i munnen kan du också känna strävhet – hög strävhet gör att det känns torrt på tänderna och i gommen. När du har svalt eller spottat ut vinet, fundera över eftersmaken. Om du väljer att spotta, gör det i en koncentrerad stråle med munnen nära muggen.

Diskutera

Diskutera gärna vinet och jämför era upplevelser som sista steg i provningen.

Text: Karin Strand Illustration: Jonna Fransson

Prenumerera på Grapevine!

Få Grapevines tidning hem i brevlådan eller vårt nyhetsbrev på mail. Båda är helt gratis!
I vårt nyhetsbrev får du ta del av våra spännande lanseringar och exklusiva erbjudanden

Mer på grapevine.se

Restaurangtips: Pontus Frithiof's Burger & Lobster

I juli slogs portarna upp för ett helt nytt restaurangkoncept i Stockholm- Burger & Lobster. Som namnet antyder, serveras rätter med just hamburgare och hummer och om du frågar oss, är det två storslagna favoriter samlat under ett och samma tak. Konceptet i sig är inte nytt, den första Burger & Lobster restaurangen öppnade i Londons Mayfair 2011 och blev så populär att ytterligare tre filialer öppnade runt om i London och samtidigt en i New York. I september är det även Quatars och Dubai’s tur.

Crabcakes med tartarsås

Frasiga och himmelskt goda små krabbkakor.