Rosa toner

Från att främst ha varit ett mingelvin har nu rosévinerna utvecklats till att passa i de flesta sammanhang, även till mat. Låt dig inspireras av Grapevines guide till roséviner.  

Ett glas rosé i kvällssolen på verandan eller balkongen har blivit nästan lika förknippat med svensk sommar som sill och färskpotatis i syrenbersån. Populariteten har ökat i takt med att 1980-talets knallröda rosé-viner med söt geléhallonsmak ersatts med torra, ljusa och krispiga roséviner. Många av dagens roséviner passar utmärkt till mat och kan mycket väl drickas året om. Alla vinproducerande länder tillverkar i dag rosévin men tre fjärdedelar av produktionen finns i Europa och framför allt i Frankrike. Roséviner görs liksom röda viner på blå druvor. Det finns inga speciella rosédruvor, utan vilka blå druvor som helst kan användas. Grenache är en populär druva i sammanhanget och Provencedruvan tibouren används inte till något annat är rosévinstillverkning. Val av druva har, precis som för alla andra viner, stor betydelse för rosévinets karaktär. Saften från en druvas fruktkött är alltid färglös. Färgämnena sitter i druvans skal och för att vinet ska få färg krävs att druvmusten har skalkontakt. Ju längre skalen jäser ihop med musten, desto kraftigare blir färgen. Då roséviner görs på ”rödvinsdruvor” är alltså skalen i kontakt med musten en betydligt kortare tid än då man gör röda viner, och vätskan blir då rosa.

Direktpressning och aceration
En vanlig föreställning är att rosévin är en blandning av rött och vitt vin. Men i Europa får blandningsmetoden endast användas i den franska regionen Champagne. I övrigt tillverkas roséviner antingen med direktpressning eller med maceration, det vill säga urlakning. Vid direktpressning pressas de blå druvorna och under själva pressningen lakas en del av färgen ur skalen och ger färg till musten. Resultatet är i allmänhet ett ganska ljust rosévin som är friskt och fruktigt.
Vid maceration krossar man först de blå druvorna och sedan får skalen ligga med i urlakningen i begränsad tid, alltifrån några timmar till några dagar. Därefter får musten jäsa vidare utan skal. De här vinerna blir ofta mörkare, kraftigare och strävare än de som direktpressas. För vissa roséviner får skalen även vara med under en kort period vid jäsningen av musten för att ge vinet ännu starkare kulör och mustigare smak.

Saignée och Clairet
Det finns ett par varianter av macereringsmetoden. En kallas saignée och med den blir rosévinet egentligen en biprodukt vid rödvinstillverkning. De blå druvorna, som ska bli till rött vin, krossas och läggs i jästankar och efter viss tid tappar man av en del av musten. Detta vin blir rosé. Resten av musten är kvar i tanken tillsammans med skalen och får jäsa ut till vanligt rött vin. Eftersom druvorna har skördats vid den tidpunkt som passar det röda vinet bäst, vilket i många fall är för sent för att göra ett riktigt bra rosévin, saknar rosévinerna som tillverkas med denna metod ofta den friska syra som annars kännetecknar rosé.

En annan variant kallas clairet och den görs enbart i Bordeaux. Den innebär att saignée metoden används med jämförelsevis lång maceration. Färgen är kraftig och vinerna får mycket karaktär.I Champagne är det alltså tillåtet att blanda rött och vitt vin till roséchampagner. Mellan sju och 15 procent rött vin blandas i det vita. Men det är också tillåtet att göra champagnen rosé genom maceration. Det ger champagner av lite kraftigare typ och med mer färg.


 


Tre myter om roséviner

1. Rosévin är en blandning av rött och vitt vin

Fel. Metoden är förbjuden i Europa utom i Champagne där roséchampagner tillverkas genom att en mindre del rött vin blandas med vitt.

2. Rosé fungerar inte ihop med mat

Fel. Dagens torra och friska roséviner fungerar utmärkt till lättare kött- och fiskrätter samt sallader och småplock som tapas. Den friska syran lättar upp om det serveras en fet sås till maten.

3. All bra rosé kommer från Frankrike

Fel. Frankrike, och då kanske främst Provence, är känt som ett roséproducerande land, men det tillverkas fina roséviner över hela världen.


Prova rosé hemma

Som vid all vinprovning är utseende, doft och smak grundbultar även när du provar rosévin. Färgen på ett rosévin kan signalera tillverkningsmetod. Är vinet ljust rosa med dragning åt orange är det förmodligen tillverkat genom försiktig pressning eller av must som fått ligga med skal en kort stund. Ett mörkt rosévin som drar åt blått har förmodligen fått längre skalkontakt. Det kan också vara tillverkat av druvsorter som ger mycket färg, som exempelvis cabernet sauvignon eller malbec. Grenache och tibouren ger i allmänhet ljusare viner. Leta efter röda och mörka bär, mogna frukter, gelégodis och örter som rosmarin. I smaken känner du om vinet är torrt eller innehåller varierande grad av sötma, om det är friskt och om det är fylligt. Fundera även över eftersmaken.

Prenumerera på Grapevine!

Få Grapevines tidning hem i brevlådan eller vårt nyhetsbrev på mail. Båda är helt gratis!
I vårt nyhetsbrev får du ta del av våra spännande lanseringar och exklusiva erbjudanden

Mer på grapevine.se

2 x Riesling

Tysk riesling håller världsklass! Här kikar vi närmare på den populära druvan och jämför två rieslingviner från olika tyska regioner. Här kan du även ladda ner ett provningsprotokoll som gör det både enkelt och roligt att prova vinerna. Riesling trivs i svala klimat. I Tyskland, som ligger långt

Angostura 5 YO

Rom med en djup karaktär

Lammfilé med krämig potatispuré med lagrad prästost

Lättlagad festrätt med härlig smak. Börja med purén. Stek köttet och gör skyn i sista stund. Servera med ett gott rött vin.